Seniorboende
Gruppens arbete 2010
Februari
Begreppet "seniorboende" skrotas nu i Uppsala kommun. I stället skapas en kö för trygghetsboende från 70 år. Enligt planerna ska det finnas en heltidsanställd per 80 boende. Ett par markförslag i Rasbo prövas på Stadsbyggnadskontoret.
Mötesdatum för fortsatta diskussioner är tisdag 27/4 kl 19.00 i Rasbo församlingshem, Gåvsta.
Gruppens arbete 2009
Januari
Seniorboendegruppen träffades 27 januari. Ett intressant boende finns i Linköping, men arkitekturen stämmer inte riktigt med den man tänkt sig i Gåvsta. Gruppen avstår därför från att göra studiebesök. Andra intressanta lösningar finns bl.a. i Tierp, där man satsat på en kombination av trygghets- och serviceboende. Gruppen träffas igen den 24 februari.
Gruppens arbete 2008
Oktober
Kontakt ska tas med Svenska kyrkan i Rasbo för diskussion om samarbete kring seniorboende. En person där har enligt uppgift erfarenheter att dela med sig av. Tid för möte avtalas inom seniorgruppen.
September
Förslag att kontakta ytterligare byggentreprenörer som kan vara intresserade av att bygga seniorbostäder i Rasbo.
April
Gruppen avvaktar svar från de byggföretag som kontaktats.
Januari
Ett underlag för upphandling tas fram inom gruppen.
Gruppens arbete 2007
December
En lokalplan för ett seniorboende i Rasbo ska tas fram. Intresse finns från flera byggare när det gäller äldreboende i Sävja och RiS hoppas på att en upphandling i Rasbo skulle kunna bli lika intressant. Ett underlag för upphandling finns redan som kan vara av intresse för ett projekt i Rasbo. Den blivande föreningen kan tänkas hyra huset.
Oktober
Gruppen har haft ett möte. Rapporteras att ”marknaden” bygger äldreboenden med totalt 80 lägenheter fördelat på tre områden i Uppsala. Gruppen tar fram ett lokalprogram med ca 40 lägenheter i Rasbo på den mark som är tänkt för boendet. Enligt planen ska flexibilitet gälla för användningen av bostäderna. Särskilt ska inre takhöjd och handikappanpassning beaktas.
Februari
Gruppen har träffats, men då Olle Hallin uteblev kunde diskussionen inte föras vidare.
Arbetsgrupp 2006
Arbetsgruppen, bestående av sex personer enl. nedan, har nu varit igång sedan september 2006. Siktet är inställt mot att kunna kalla anmälda intressenter till ett möte under 2007 för att redovisa arbetsläget, bilda den ekonomiska föreningen, utse en styrelse m.m.
Arbetsgruppen består av följande personer:
Bert och Ingegerd Söderberg, tel. 018-36 58 55
Håkan och Ann Åhlén, tel. 018-36 52 22
Ove och Carita Brundin, tel. 018-35 11 38
Under inledningsskedet, preliminärt fram till bildandet av den ekonomiska föreningen, står samordningsgruppen ur RiS till förfogande för förmedlande av tidigare erfarenheter, kontakter m.m.
Denna grupp består som tidigare av:
Percy Westerlund, tel. 018-36 52 00
Lars-Gunnar Karlsson, tel. 070-753 08 17
Håkan Åhlén, tel. 018-36 52 22
Roland Ohlsson, tel. 0174-123 02
Allmän information om projektet lämnas fortlöpande genom ”Ristaren”. För anmälda intressenter anordnas dessutom särskilda informationsmöten genom riktad inbjudan.
Nystart 2005
Hösten 2005 skedde något som kan kallas för nystart, denna gång i RiS regi. Vid ett offentligt möte om allmänna Äldrefrågor i bygden fanns en särskild programpunkt om boendet. Tanken var att få igång en diskussion om det vilande projektet och därigenom få en uppfattning om intresset. Tyvärr var antalet deltagare inte tillräckligt vid detta tillfälle så alternativet blev i stället en enkät genom Ristaren med några konkreta frågor och möjlighet att göra en prel. intresseanmälan. Detta resulterade i positiva svar för c:a 40 lägenheter, fördelade på 2- och 3-rummare. Med detta som grund tillsattes inom RiS en samordningsgrupp om 4 personer med uppgift att organisera en arbetsgrupp ur intressentkretsen för att arbeta vidare mot det första delmålet, att bilda en Ekonomisk förening, som ska föra projektet vidare, förhoppningsvis ända fram till slutmålet — ett lokalt seniorboende i Rasbo.
Seniorhem i Rasbo 2002—2004
Tanken på ett äldreboende i Rasbo väcktes under år 2000 i samverkan mellan dåvarande kommundelsnämnden och pensionärsföreningarna i kommundelen. Inriktningen var i korthet att boendet skulle vara relativt billigt, att lägenheterna skulle vara lättskötta och förberedda för handikappanpassning, att huset skulle uppföras i närheten av Vigmund i Gåvsta för att möjliggöra samverkan avseende hjälp och gemenskap m.m.
Förutsättningen för projektet var också, då liksom nu, ett tillräckligt stort intresse, tillgång till lämplig tomtmark, möjlighet till en rimlig finansiering och sist men inte minst ett positivt gensvar från kommunen och andra som hade/har inflytande över de lokala äldrefrågorna.
En arbetsgrupp bildades ur de samverkande parterna enligt ovan och projektet presenterades vid ett offentligt möte i september 2001. Intresset undersöktes genom en enkät till alla 65+ i bygden, vilket gav c:a 100 positiva svar. Kommundelsnämnden bidrog till att mark reserverades på gräsytan söder om Vigmund och att planändring gjordes så att byggande i två plan skulle vara möjligt. Preliminära löften fanns även om erforderliga banklån under villkor att kommunen borgade för lånen. I april 2002 omvandlades arbetsgruppen till en interimistisk styrelse under ordförandeskap av dåvarande ordf. i SPF Södra Oland, Stefan Fosséus. Styrelsen bestod av 6 personer plus ersättare och några adjungerade sakkunniga. Projektet fortsattes nu under arbetsnamnet Seniorhem i Rasbo.
Nu verkade framtiden ganska ljus och ett intensivt arbete vidtog för att precisera behov och önskemål och fortsatta kontakter togs med berörda myndigheter m.m. Det allmänna intrycket var att styrelsens idéer och förslag mottogs positivt även om det naturligtvis fanns vissa invändningar mot delar av projektet.
I oktober 2002 beslutade emellertid kommunstyrelsen att avslå styrelsens ansökan om borgensåtagande och då syntes det omöjligt att gå vidare och det minst dåliga alternativet blev då att låta projektet bli vilande tills vidare.
Vad hände sen? Resterna av den provisoriska styrelsen hade svårt att helt släppa tankarna på seniorboendet och redan i mars –03 togs informella kontakter med politiker och andra myndighetspersoner varvid det uppdagades att det fanns möjligheter att söka vissa andra bidrag och kanske också andra möjligheter till borgen. Dessutom fick projektet vissa EU-medel som gjorde det möjligt att jobba vidare och även delvis med sakkunnig hjälp utifrån.
Det var också under denna period som begreppet Kooperativ hyresrätt blev känt och som sedan kom att bli projektets huvudinriktning.